(lat. "villkor, utan vilken inte"), ett ofrånkomligt villkor.
1. I skolastisk fysik synonymt med conditio necessaria, nödvändigt villkor och causa sine qua non, dvs. en orsak, utan vilken verkan uteblir.
2. I logiken synonymt med nödvändigt villkor.
filosofisk uppfattning enligt vilken common sense-utsagor är grundläggande, och filosofins uppgift består i att beskriva grunddragen i den vardagliga (common sense) verklighetsförståelsen, nära förbundet med begreppet "vardagligt språkbruk", samt att försvara denna mot filosofiska angrepp från [[skepticism|skepticismen]]. T. Reid, huvudgestalten i 1700-talets skotska common sense-filosofin, försvarade således common senes-uppfattningar mot Locke, Berkeley och Hume. På 1900-talet har G.E.
(eng. sunt förnuft).
1. Sund och normal förstånds- och omdömesförmåga.
2. Allmän mening om världen och tillvaron.
(lat. "ond cirkel", "felaktig cirkel").
1. Cirkelresonemang. Slutsats där sanningen av det som skall bevisas redan är förutsatt i bevisets utgångspunkt (premisserna). Kallas också: att bevisa tesen med tesen, eller att förutsätta det som skall bevisas.
2. Man talar också om cirkularitet i samband med definitioner och förklaringar. Om ett uttryck A definieras med hjälp av ett uttryck B, B i sin tur med hjälp av ett uttryck C, och C med hjälp av A, har vi en definitionscirkel.
(lat.), allt annat lika.
(av lat. Cartesius, [[Descartes__Ren__|Descartes]]).
1. Huvudriktning i fransk filosofi som bygger på Descartes' filosofi.
2. Generell filosofisk betecknig på en [[dualism|dualistisk]] uppfattning om förhållandet mellan [[själ]] (medvetande) och kropp.
3. Generell beteckning på den kunskapsteoretiska åsikten, att kunskap har (eller bör visas ha) ett fundament av otvivelaktiga sanningar, s.k. fundamentalism.
1. Överförande av biologiska betraktelsesätt på andra områden, t.ex. det sociala livet.
2. I filosofin är biologismen mer speciellt den [[reduktionism|reduktionistiska]] riktning som försöker förklara alla människans själsliga egenskaper, däribland tänkande och kunskap, som biologiska egenskaper, som har förvärvats av arten i kampen för att överleva.
se circulus vitiosus och petitio principii.
1. I vardagsspråket och hos många filosofer (t.ex. Husserl) används "betydelse" synonymt med ordet "mening".
2. Frege skiljer däremot terminologiskt mellan mening (ty. Sinn) och betydelse (ty. Bedeutung = referens eller referent).
Teorin om situationer vari en person eller grupp av personer står inför valet mellan olika handlingsalternativ utan att ha fullständig klarhet över konsekvenserna av de möjliga handlingarna. Beslutsteorin, vars grundidéer kommer från den schwieziske matematikern Daniel Bernoulli (1700-1782) och den engelske prästen Thomas Bayes (d. 1763), försöker klargöra procedurer för rationella val i sådana problematiska situationer.