allmänbegrepp
det svenska ordet för [[universalia]]; se även [[begrepp]].
det svenska ordet för [[universalia]]; se även [[begrepp]].
(arab. alkimya, av gr. khymeia = sammanblandning eller lära om sammanblandning), en lära om förädling. Alkemin bygger på ett [[naturfilosofi|naturfilosofiskt]] antagande om att allt hänger samman, och att alla ämnen i sista hand är ett och samma urämne som framträder i olika former. Genom att leda ett ämne tillbaka till urämnet kan det därmed bli möjligt att "rena" det, ändra det, och kanske t.o.m. ge det helt nya egenskaper. Alkemin har haft stor betydelse för utvecklingen av de experimentella naturvetenskaperna.
främlingsskap (av lat. alienare, avhända sig, göra till främmande; ty. Entfremdung). Brukar vanligen beteckna människans främlingskap inför sig själv eller för det egna samhället. Mera bestämt betecknar ordet "alienation" processen att något subjektet själv har producerat, självständiggör sig och framträder som något främmande för det och då framstår som en fientlig makt. Resultatet är ofrihet. Alienationen är här en process präglad av motstridighet: utgångspunkten är att människan formar sin värld och uttrycker sig i den.
(av gr. a- inte, och kosmos, världen), lära som återför världens verklighet på något annat, antingen Gud (som hos Spinoza) eller det absoluta jaget (som hos J. G. Fichte).
(av gr. agnostos, ej vetbar, okänd),
1. Lära som säger att vi inte kan veta om det existerar en Gud eller inte.
2. Lära som säger att man inte kan veta något om Gud (det högsta varandet).
3. Lära som säger att människans kunskap inte kan överskrida gränserna för möjlig erfarenhet, och som alltså förnekar en [[transcendent/transcendera|trancendent]] [[metafysik]].
(av lat. agere, sätta i rörelse, handla, utföra, uträtta), den eller det som utför en handling.
(lat. affinitas, sammanhang, nära förbindelse, släktskap), den väsenssläktskap mellan två storheter som gör det möjligt för dem att nå, beröra och ingå i förbindelse med varandra.
se [[argumentum ad hominem]].
(lat. för detta) -antagande eller [[hypotes]]: antagande eller hypotes som införs endast för att förklara ett visst givet faktum; för detta speciella ändamål, bestämd endast av detta speciella tillfälle. En vetenskaplig ad hoc-hypotes är ett antagande eller en teori som bildas för att lösa ett visst problem.
(av lat. abstrahere, dra bort, riva loss, fråndraga)
1. Allmän, i motsats till individuell (konkret).
2. Oåskådlig, motsats förnimbar, åskådlig. Mängder, tal och idéhistoriska riktningar är exempel på abstrakta storheter i denna mening.
3. En abstrakt idé eller föreställning: t.ex. föreställningen om en cirkel i allmänhet.