Ei nimeä

(av lat. anima)

1. Tro på att tingen i naturen har en själ i analogi med människans.

2. Hävdandet av själen som princip för allt organiskt liv. Jfr. [[vitalism]].

(lat. spiritus, mens, gr. pneuma). Som bestämning av människan kan "ande" betyda:

1. Människan som enhet av [[själ]] och kropp, närmare bestämt det som förbinder eller förenar dessa.

2. Något i människan som går utöver - är högre än - själen. Detta kan förbindas med 1: detta högre är det som ger människan enhet. - Men "ande" används också som bestämning av en ordning som ligger över människan:

ofta använd samlingsbenämning på en filosofisk inriktning som först uppträdde i Storbritannien och inom det tyska språkområdet i början av 1900-talet och som fick och fortfarande har stor utbredning, särskilt i den anglosaxiska världen och i de nordiska länderna. Ett framträdande drag hos en stor del av den analytiska filosofin är ett intresse för [[begreppsanalys]] och uppfattningen att språkfilosofiska undersökningar är av grundläggande betydelse för lösningen av många filosofiska problem.

(av gr. analogia, förhållande), likhet, överensstämmelse, samstämmighet. Analogislut, en [[induktion/induktiv|induktiv]] slutledning, enligt vilken man från vissa fastställda likheter mellan två företeelser sluter sig till en likhet mellan dem också i ett annat avseende.