Ei nimeä

(ty. Begriff av begreifen, fatta, begripa). Den innebörd eller betydelse som ett ord betecknar. Man talar ibland om begreppsomfång, varmed vanligen avses klassen av alla de objekt som faller under begreppet. Med begreppsinnehåll avses i stället vanligen klassen av alla de kännetecken som objektet skall ha för att falla under begreppet.

(grek. axi´oma värdering, uppskattning, åsikt, sats, som utan bevis antas vara sann), betecknar vanligen ett självklart sant påstående. I vetenskapliga sammanhang avser man med axiom en grundsats som inte själv är föremål för bevis men som tjänar som utgångspunkt för bevis av andra satser (jfr [[postulat]]).

(av gr. autos, själv, och nomos, lag), självbestämmande, självstyre, självständighet.

1. Autonomi är som filosofiskt begrepp först och främst präglat av Kant. Det används primärt som bestämning av friheten (moralisk autonomi). Autonomi betyder här människans bestämning av sig själv som förnuftsväsen: hon ger som förnuftsväsen sig själv den allmänna lag som hon skall handla efter (jfr. kategoriskt imperativ).

( av lat. ars, konst, hantverk, och facere, göra), konstprodukt, mänsklig skapelse, redskap; konstprodukt i motsats till ett naturföremål.