Ei nimeä

(1724-1804), tysk filosof. Med Kant uppnår den europeiska upplysningen sin kulmen och samtidigt vändpunkt. Inom kunskapsteorin särskiljer Kant mellan [[analytisk/syntetisk_sats__el__omd__me_|analytiska och syntetiska omdömen]] i sin kritik av den traditionella metafysiska indelningen i kunskap [[a priori/ a posteriori|a priori och kunskap a posteriori]]. Förutom att han försökte fastställa principerna för vår kunskap om naturen, ville han på motsvarande sätt klarlägga moralens grundvalar.

(lat. identitas ”identitet”, till idem)
1. Med numerisk identitet avses den relation som en individ eller ett objekt har till sig själv och inte till något som helst annan individ eller annat objekt.
2. Personers eller gruppers tillhörighet till en bestämd kultur, etnisk grupp eller nation (kulturell identitet, etnisk identitet eller nationell identitet).
3. Självuppfattning, medvetenhet om sin egen existens och särart som unik individ.

efter [[Hume__David|Humes]] ståndpunkt att man inte kan sluta sig från är (fakta) till bör (värde), dvs. att moraliska förpliktelser inte kan härledas ur fakta.

(1588–1679), engelsk filosof. I sin samhällsfilosofi och människosyn företräder Hobbes en [[materialism|materialistiskt]] mekanistisk uppfattning. Enligt Hobbes strävar människan i sitt [[naturtillst__nd|naturtillstånd]] att med alla medel säkra sin överlevnad. Denna grundläggande [[naturr__tt|naturrätt]] som innebär ett allas krig mot alla upphävs genom [[samh__llsf__rdrag|samhällskontraktet]]. Centrala verk: De cive (1642) och Leviathan (1651).