Ei nimeä

(1818-1883), tysk filosof och samhällsteoretiker. I sin samhällsteori tog Marx intryck från hegeliansk filosofi, engelsk ekonomisk vetenskap (Adam Smith, Ricardo) och fransk socialism. Förutom att hans [[dialektisk materialism|dialektiska materialism]] hade ett stort inflytande på ekonomisk och samhällsvetenskaplig teoribildning, spelade han en betydande roll för organiseringen av den internationella arbetarrörelsen. Enligt Marx är de egentliga samhälleliga drivkrafterna ekonomiska och utgör basen som styr de övriga samhälleliga institutionerna, den så kallade ideologiska överbyggnaden.

(lat. liber, “fri”) samhällsfilosofisk teori (även en politisk ideologi) som ställer den enskilda människans frihet i centrum. Den klassiska liberalismen skiljer mellan två frihetsbegreppet: frihet från tvång (negativ frihet) och valfrihet (positiv frihet). Till skillnad från den klassiska liberalismen som accepterar statliga ingrepp vill nyliberalismen däremot inskränka statens ingripanden till ett minimum.

(lat. conceptus ”begrepp”) medeltida ståndpunkt i den s.k. [[universaliestriden]]. Enligt konceptualismen existerar allmänbegreppen som medvetandeobjekt men inte som självständiga entiteter vid sidan av tingen. Liknande åsikter figurerar inom bl.a. matematikfilosofin.

(1813- 1855), dansk författare, filosof och teolog. Betraktas som en av grundarna av den moderna [[existentialism|existentialismen]]. Redan i sin avhandling Om Begrebet Ironi med stadigt Hensyn til Socrates (1841) går han till angrepp mot den hegelianska [[idealism|idealismens]] anspråk att med logikens hjälp kunna uppnå absolut kunskap och dess avsaknad av en relation till den enskilda individens liv. I sokratisk anda vill Kierkegaard väcka sin samtid till existentiell, religiös och moralisk självrannsakan.