en teori som främst förknippas med det synsätt som den tidigare Ludwig Wittgenstein framförde i Tractatus Logico-Philosophicus. Enligt bildteorin är en sats meningsfull endast om dess logiska struktur avbildar ett möjligt sakläge, i annat fall är satsen meningslös. Tolkningen av innebörden hos bildteorin är dock omtvistad.
(1748-1832), brittisk jurist och rättsfilosof. Bentham är främst känd för sina moralfilosofiska teorier och som grundare av [[utilitarism|utilitarismen]]. Centralt verk: Introduction to the Principles of Morals and Legislation (1789).
uppfattningen att allmänbegrepp, [[universalia|universalier]], äger en egen existens vid sidan av de enskilda ting som faller under dem (Platon, Aristoteles). Begreppsrealismen står i motsats till [[nominalism]], som är uppfattningen att allmänbegrepp är namn som vi godtyckligt tillskriver de enskilda tingen. Jfr. den s.k. [[universaliestriden]].
(1908-1986), fransk filosof och författare. Var verksam som gymnasielärare i filosofi 1929-1943 för att sedan helt ägna sig åt sitt [[existentialism|existentialistiskt]] förankrade författarskap. Såväl hennes filosofiska som skönlitterära verk karaktäriseras av ett moralfilosofiskt och politiskt engagemang. de Beauvoir betraktas som en banbrytande föregångare för modern feministisk teori.
(1561-1626), engelsk filosof och statsman. 20 år gammal blev han 1581 ledamot av parlamentet och utnämndes 1618 till lordkansler samtidigt som han utnämndes till Baron Verulam. I samband med sin juridiskt-politiska utbildning i Paris (1576-79) kom han i kontakt med de nya strömningarna inom [[naturfilosofi|naturfilosofin]]. Bacon strävade både i sin filosofi och politiska verksamhet att organisera och föra fram ett nytt empiriskt vetenskapsprogram som ett medel för samhällelig förändring. Hans kunskapssyn anses ofta vara en förelöpare till den engelska empirismen.
inom filosofin en term som oftast betecknar så kallade väsentliga egenskaper hos individer eller ting, dvs. nödvändiga egenskaper i motsats till tillfälliga egenskaper. (Se [[essentialism]]).
benämning på egenskaper hos maskiner och datorsystem som på konstgjord väg efterliknar mänsklig intelligens.
(384–322 f.Kr.), grekisk filosof och naturforskare. Kom år 367 f.Kr. till Athen och blev elev till Platon. Aristoteles stannade i Athen ända fram till Platons död 347 f.Kr. varefter han reste vida omkring, och var bl.a. den unge Alexander den stores lärare. Aristoteles räknas som grundare av den formella (eller klassiska) logiken. Hans filosofi omfattar vitt skilda ämnen såsom metafysik, naturfilosofi, politik, psykologi, etik, diktkonst och retorik. Centrala verk: Metafysiken, Nichomachiska etiken, Politiken, Om själen och Om diktkonsten.
avvikelse eller orimligt förhållande. Inom vetenskapsfilosofi avses med anomali något som avviker från etablerade vetenskapliga uppfattningar, förväntningar och teorier. Den roll man tillskriver anomalier varierar beroende på vilken vetenskapssyn som omfattas.
(gr. hågkomst, återerinring). Hos Platon (Faidon) innefattar detta tanken på en medfödd kunskap.