hegemoni
bestämmande inflytande. I marxistisk teori (främst hos Gramsci) betecknar hegemoni den kulturella dominans som en ledande klass har utöver sin ekonomiska och politiska makt.
bestämmande inflytande. I marxistisk teori (främst hos Gramsci) betecknar hegemoni den kulturella dominans som en ledande klass har utöver sin ekonomiska och politiska makt.
(1770-1831), tysk filosof. Ett genomgående drag i Hegels filosofi är sammanförandet av [[kunskapsteori]] och [[historia/historiefilosofi|historiefilosofi]] i det som brukar kallas hans dialektiska metod med vilken han vill ersätta den klassiska (formella) logiken, som en väg till kunskap om verkligheten. Centrala verk: Phänomenologie des Geistes (”Andens fenomenologi”, 1807), Grundlinien der Philosophie des Rechts, (”Rättsfilosofins grundlinjer”,1820), Philosophie der Geschichte (Föreläsningar öfver historiens philosophi, 1830/1831 (sv.
i grekisk mytologi den magiskt osynliggörande ring som fåraherden Gyges fann. Myten anförs av [[Platon]] i Staten (Bok 2, 359a-360d).
(1900-2002), tysk filosof. Vidareutvecklade den hermeneutiska traditionen från Schleiermacher till Heidegger. Ett centralt verk i hans omfattande författarskap är Sanning och metod (1960).
(ty. Vorverstehen), term hos Heidegger och Gadamer som syftar på att tolkning eller förståelse av något aldrig är förutsättningslöst utan styrs av våra förutfattade förväntningar och fördomar.
se [[teleologisk f__rklaring|teleologiska förklaringar]].
(lat.) ”Att vara är att förnimmas.” (Berkeley)
(gr.) att, enligt Husserl, sätta alla de åsikter och teorier vi har om världens existens så att säga ”inom parentes”, för att nå fram till de rena fenomenen.
filosofisk lära skapad av den antike grekiska filosofen Epikuros. Enligt epikurismen är målet att finna det rätta sättet att leva genom att eftersträva lust och undvika smärta för att uppnå sinnesro.
materialistisk teori inom medvetandefilosofi enligt vilken medvetandet är ett epifenomen (gr. följdfenomen) dvs. ett overksamt eller illusoriskt ”skuggfenomen”.