Ei nimeä

nonkognitivism

(av lat. non, inte, och cognoscere, veta), uppfattningen att etiska, juridiska, estetiska eller andra former av värderingar inte har någon kognitiv mening, dvs., att de inte har något sanningsvärde.

Submitted by admin on To, 05/17/2007 - 16:49

nihilism

(av lat. nihil, intet), en hållning, som går ut på att ingenting är rätt eller fel, utan att allt är tillåtet. Nihilism är oftast ett radikalt ifrågasättande av (rådande) religiösa, moraliska och politiska värderingar.

Submitted by admin on To, 05/17/2007 - 16:48

naturvetenskap

samlingsbeteckning på [[empirisk|empiriska]] vetenskaper som strävar att fastställa lagbundenheter i naturen. Till naturvetenskap räknas bl.a. astronomi, fysik, kemi, biologi, biokemi, genetik, zoologi, botanik, geologi, anatomi, fysiologi och mineralogi. De s.k. exakta naturvetenskaperna är kännetecknade av användandet av matematik som ett väsentligt hjälpmedel både metodiskt och vid formuleringen av teorier och lagar.

Submitted by admin on To, 05/17/2007 - 16:47

naturtillstånd

Inom den naturrättsteoretiska och samhällsfilosofiska traditionen betecknar naturtillstånd hos t.ex. Hobbes, Locke och Rosseau ett tilltänkt naturtillstånd som människor antas ha levt i utan ett ordnat samhälle. Jfr. [[samhällsfördrag]].

Submitted by admin on To, 05/17/2007 - 16:45

naturrätt

De filsofiska problemen rörande naturrätt gäller särskilt angivandet av naturen som grunden för lag och rätt. Tanken är att ett lands lagar bör stå i överensstämmelse med naturens ordning och är sålunda objektivt förpliktigande. Skall naturrätt vara annat än önsketänkande, måste den också rymma en teori om naturens ordning och denna ordnings objektivitet och förpliktigande karaktär. Enligt stoikerna, som först diskuterade naturrätt, är hela universum en rationell helhet som är styrd av förnuftets lagar, som både är naturlagar och förpliktigande handlingsföreskrifter.

Submitted by admin on To, 05/17/2007 - 16:45

naturfilosofi

1. Ett spekulativt försök att oberoende av erfarenheten (a priori) bevisa naturvetenskapliga, empiriska påståenden (t.ex. Fichte, Schelling och Hegel.).
2. Ett försök att oberoende av erfarenheten fastslå väsensnödvändiga el. begreppsliga gränser för naturvetenskaperna (t.ex. Husserl).
3. Ett försök att systematisera naturvetenskapliga resultat (t.ex de logiska positivisterna och den dialektiska materialismen).

Submitted by admin on To, 05/17/2007 - 16:44

naturalism

(av lat. naturalis, naturlig). Uppfattningen att allt som existerar kan studeras och förklaras med naturvetenskapliga (empiriska) metoder. Inom etiken innebär naturalism oftas att moral kan återföras till naturliga egenskaper.

Submitted by admin on To, 05/17/2007 - 16:43

människovetenskaper

vetenskaper som har människan och fenomen bundna till henne som sitt ämne. Som människovetenskaper räknas bl.a. antropologi, historia, konstvetenskap, sociologi, språk. Gränsdragningen mellan människo- och naturvetenskap är alltjämt omdiskuterad.

Submitted by admin on To, 05/17/2007 - 16:41

Sivut