Ei nimeä

panteism

(av gr. pan, allt, och theos, gud), en lära med olika förgreningar enligt vilken Gud och världen (alltet) inte kan skiljas åt (att de är ett och detsamma).

organism

(av gr. organon, redskap). 1. ett levande väsen. 2. en helhet som är uppbyggd så att delarna endast kan förklaras utifrån deras plats och funktion i helheten, eftersom helheten och delarana är ömsesidigt beroende av varandra. Den s.k. organicismen (organismtanken) går ut på att inte endast biologiska väsen skall uppfattas som organism utan att också [[institutioner]], stater och historiska förlopp är organismer. Om något är en organism sägs det ha en organisk uppbyggnad eller struktur. Jfr. [[holism]].

ontologi

(av gr. (to) on, (det) varande el. varat, och logos, lära), läran om det varande. Ontologi är en lära om de nödvändiga eller väsensmässiga dragen hos det varande.

objektivism

uppfattningen som hävdar att det finns kunskap som är oberoende av människan, det kunskapande subjektet. Jfr. [[subjektivism]].

objekt

(lat. objectum), föremålet för en verksamhet eller aktivitet. I vidsträckt mening betecknar objekt allt i vår omgivning och i oss själva som kan bli föremål för vår varseblivning. Inom kunskapsteorin betecknar objekt oftast det som tillhör yttervärlden i motsats till det subjektets upplevelser. Jfr. [[subjekt/objekt]].

norm

(av lat. norma, eg. vinkelhake (dvs. snickarens redskap), regel, rättesnöre), samlingsbeteckning på olika typer av handlingsregler och värderingsgrundvalar.

nominalism

(av lat. nomen, namn, beteckning), uppfattningen att det inte existerar självständiga allmänbegrepp ([[universalia|universalier]]) utan att orden är blott namn eller tecken för en mångfald av enskilda ting (inte ett allmänbgrepp med egen existens). I sin mest extrema form hävdar nominalismen att endast själva orden är universella, och att de ting, varom termen används, inte har annat gemensamt än just det att termen kan användas om dem. Se [[universaliestriden]].

Sivut