Tetuan d. 29. 3. 1898.
1
Broder Reuter!
Ändtligen, sedan några
dagar tillbaka, har jag kommit
till ro. Då jag efter fyra da-
gars angenäm sjöresa anlände
till Gibraltar, var vädret där
och i Marocco så regnigt, att
jag beslöt att börja med
min lilla andalusiska trip,
besökte Ronda, Malaga, Granada,
Cordova, o. Sevilla, alt under strå-
lande solsken, återvände sedan
till Gibraltar, for därifrån till
Tangiers och stannade där två
dagar. Måndag morgon den 21,
före soluppgången, bröt jag
upp med två hästar och en
mulåsna, ledsagad af en gammal
morisk soldat och red
12 timmar i ett sträck till
Tetuan, dit jag anlände med
styfnade ben men i god
helsa. Sedan dess har vädret
varit regnigt och stormigt,
ibland äfven kallt, så att
jag lefvat till större delar
2
inom hus eller på gatorna,
som äro veritabla smuts-
högar. Att göra några längre
expeditioner är f. n. icke tänk-
bart till följd af de upp-
svälda floderna. Jag bor
här på ett litet hotell, som
ligger vid stadens ända,
har en strålande vacker utsigt
öfver bergen i söder, äter bra,
och har f. n. sällskap af en
engelsk målare som slagit sej
ned här för någon tid. Dess-
utom har jag flera andra be-
kanta som äro vänliga och
hjelper mig i mitt arbete. Engelska
konsulen har satt mig i beröring
med bl.a. en judisk herre,
som lärt sig engelska i Gibral-
tar, en inföding af Tetuan, som
känner både muhamedanerna
och judarna här på sina
fem fingrar. Honom besöker
jag regelbundet hvarje dag,
och bombarderar honom med
frågor och skrifver ned svaren.
3
Jag är öfverraskad öfver att
se huru rik min skörd
tyckes bli; om det länge
fortgår på samma sätt som
hittills kan jag skrifva en hel
liten bok öfver Marocco –
hvilket jag dock skall akta
mig för att göra. Dessutom
erhåller jag upplysningar från ett
engelskt herrskap, som lefvat
här 15 år, och som har reda
på mycket, samt från en
engelsman som öfvergått till
muhammedanismen och som för
min räkning lofvat utfråga
sina trosförvandter hvad
jag önskar veta. Jag är
alltså i goda händer och
hoppas att icke kasta slösa
bort min tid förgäfves.
Folket erbjuder mycket af intresse
äfven för ögat: deras drägt,
hårfrissyr, och ståtliga håll-
ning falla särskilt i
ögonen. Damerna gå tyvärr
beslöjade, undantagandes judin-
4
norna, af hvilka många äro
idealiskt vackra. – Men jag skall
icke trötta ut dig med beskrifvningar.
Icke sällan har jag med saknad
tänkt på de angenäma dagarna i
London, på våra te-seancer och
aftonpratet. Huruvida jag kommer
till London i maj eller icke kan
jag ännu ej säga. Om möjligt skulle
jag önska rida till Fez för att se
litet mera af land och folk, och
till denna ridt åtgår tre
veckor. Den ekonomiska sidan af
saken måste emellertid tagas
i öfvervägande. Från Dr Prado
har jag haft ett par bref. Han
säger att Heidelberg är så engelskt
men stannar där dock tillsvidare;
han tillägger att han med stor
längtan motser sommarn.
Tetuan är verkligen mera
primitivt än någon kan föreställa
sig med hänsyn till dess läge
så nära Europa. Här står icke
en enda cigarr att köpa! Här
finnes icke en enda europeisk
boda. Jag hade stor svårighet
att få en flaska bläck!
Nu måste jag föra mina bref till
posten. Må väl och låt snart höra
af dig. Min adress är Hotel
Calpa, Tetuan, Marocko.
Din vän
Edvard Wck