Ei nimeä

fysikalism

1. Uppfattning enligt vilken fysiken är den grundläggande vetenskapen.

2. Filosofisk teori enligt vilken alla meningsfulla utsagor både i vardagsspråket och inom empiriska vetenskaper kan omformuleras (översättas) till utsagor som endast handlar om offentligt iakttagbara, fysiska föremål, aktiviteter etc. Se [[logisk positivism]].

funktionalism

(av lat. fungi, utföra, fullborda). I sociologin är den funktionalistiska uppfattningen att kollektiva handlingsmönster och institutioner bör förklaras genom hänvisning till deras funktion eller roll inom ett större socialt sammanhang, ev. den ifrågavarande gruppens överlevnadsförmåga. Enligt t.ex. R. Merton är sociologins huvuduppgift att finna handlingsmönstrens och institutionernas "latenta" funktioner, dvs. de funktioner som inte är uppenbara för de individer vars beteende man skall förklara.

formallogisk/formell logik

studiet av arguments giltighet/ogiltighet som endast beroende på argumentens form. Formell logik har sedan Aristotelse karaktäriserats av användandet av särskilda symboler för att återge argumentens logiska former. Under detta århundrade har symbolanvändningen blivit så fullständigt genomförd att formallogiska teorier uteslutande formuleras med hjälp av formaliserade språk och formella system.

filosofisk antropologi

filosofisk lära om människan. Den filosofiska antropologin försöker bestämma människans väsen eller natur, dvs. söker en helhetsuppfattning av människan. Detta förstås ofta så, att den skall förena de enskilda vetenskaperna (såväl natur- som human- och socialveteskaper) om människan. 

fenomenalism

(av gr. phainomenon, något som kommer till synes i erfarenheten). Uppfattning att allt kan reduceras till förnimbara [[fenomen]] eller [[sinnesdatum|sinnesdata]], dvs. något som är omedelbart givet i varseblivningen.- Den klassiska framställningen av fenomenologi (Berkeley, [[Mill__John Stuart|Mill]], Mach) innefattar två påståenden.

familjelikhet

(ty. Familienähnlichkeit, eng. family resemblance), begrepp infört av den senare Wittgenstein (Filosofiska undersökningar, § 66) om arten av den relation som finns mellan ting som samlats under ett gemensamt begrepp. T.ex. har de aktiviteter som kallas "spel" - schack, fotboll, bridge m.m., inte någon gemensam definitionsmässigt bestämd egenskap, utan är snarare sammanbundna av besläktade egenskaper som förekommer och är återkommande på olika sätt.

Sivut