Praeses: Pehr Kalm
Respondens: Jonas Henricus Mennander
Dissertatio gradualis de noxa materialismi in oeconomia
1760
 
Kalm / Mennander 1760 – De noxa materialismi in oeconomia.
”Materialismin vahingollisuudesta ekonomiassa”
Avainsanat:
materialismi, ekonomia, Jumala, sielu, tahdon vapaus, Hobbes, Cicero, Plutarkhos, hyvyys, yhteiskunta, työvoima
Väitös tutkii materialismin haitallisuutta ekonomialle. Materialismilla  tarkoitetaan väitöksessä hypoteesia, jonka mukaan ei ole olemassa muita  kuin materiaalisia tai ruumiillisia olioita, Jumala (jos materialisti  hyväksyy Jumalan olemassaolon) on ruumiillinen ja ihmissielu on  materiaalinen ja kuolevainen. Lisäksi materia voi toimia vain  fysikaalisen välttämättömyyden pakosta, jolloin sekä ihmisen että  Jumalan tahdon vapaus on mahdotonta. Materialisteja ovat väitöksen  mukaan olleet Demokritos, Justinos Marttyyrin oppilas Tatianos,  Irenaeus, Tertullianus, Lactantius, Pompanatius, ja hänen oppilaansa  Petius ja Baebmius. Äskettäin huomattavin materialisti on ollut Hobbes.  Materialismi tuhoaa väitöksen mukaan yhteiskunnan perustan hävittämällä  uskonnon ja tahdon vapauden, jolloin ihmiselle ei jää motivaatiota  hyviin tekoihin. Kirjoittajan mukaan jopa pakanat ymmärsivät uskonnon  välttämättömyyden valtiolle; hän vetoaa Ciceron ja Plutarkhoksen  todistuksiin. Kun usko ihmisten hyvyyteen menetetään tapainturmeluksen  takia, luottamus kaikkiin yhteiskunnalle välttämättömiin sopimuksiin  häviää, tilalle tulee jatkuva pelko. Materialismi estää kaiken suuren ja  vaivaa vaativan suunnittelun, rakentamisen ja tutkimisen, sillä kukaan  ei enää viitsi nähdä vaivaa, ja mitään on sitä paitsi turha yrittääkään,  jos kaikki on ennalta määrättyä. Miksi kukaan haluaisikaan hikoilla  jossain vaativassa työssä, kun sen hedelmät kiihottavat vain muiden  himoa, ahneutta ja kieroja haluja? Kirjoittaja näyttää pelkäävän, että  varsinkin maatalouteen ja metalliteollisuuteen on vaikea saada  työvoimaa, jos materialismi pääsee valtaan. Materialismi on siis kaikkia  ruttoja pahempi yhteiskunnan tuholainen.
”Om materialismens skadeverkningar för ekonomin”
Nyckelord: 
materialism, ekonomi, människans godhet, samhället, arbetskraft, Hobbes, Cicero, Plutarkos, själ, viljans frihet
Avhandlingen undersöker materialismens skadlighet för ekonomin. Med  materialism avses hypotesen, enligt vilken det inte finns andra  substanser än de materiella eller kroppsliga. Gud (såvitt materialisten  godtar Guds existens) är kroppslig och människosjälen är materiell och  dödlig. Därtill kan materien endast handla av fysikalisk nödvändighet,  vilket gör att viljans frihet för såväl människan som för Gud blir en  omöjlighet. Materialister var Demokritos, Justinus martyrens lärjunge  Tatianus, Irenaeus, Tertullianus, Lactantius, Pompanatinus, och hans  lärjungar Petius och Baebmius. Den senaste mest kända materialisten är  Hobbes. Materialismen förstör samhällets fundament genom att förgöra  religionen och viljans frihet, varigenom människan förlorar motivationen  till goda handlingar. Till och med hedningarna insåg trons nödvändighet  för staten, och skribenten hänvisar till Ciceros och Plutarkos’ bevis.  Med tron på människans godhet försvinner också tilliten till de  nödvändiga samhälleliga kontrakten och rädslan tar vid. Metallindustrin  och jordbruket kan få svårt att få arbetskraft om materialismen tar  över. Materialismen är den värsta pesten för samhället.
”On the Harm of Materialism in Economy”
Keywords:
materialism, economy, God, soul, freedom of will, Hobbes, Cicero, Plutarch, labour, good of man, society
According to the thesis, materialism is an enemy to society worse than  any pestilence. Materialism is defined as a view to the effect that  there are no other entities than the material or corporeal. God (if a  materialist allows the existence of God) is corporeal, and the human  soul is corporeal and mortal. Further, because matter can act only by  strict physical necessity, free will is impossible. In destroying  religion and free will, materialism leaves no motivation for good deeds.  This, in turn, leads to the depravity of manners, and therefore  undermines the contracts that are necessary for a society. What is more,  materialism makes it impossible to fashion, construct, or study  anything great or laborious, because no one wants to take great pains or  to sweat in work, when all fruits of the work arouse only lust, greed  and crooked desires of others. If materialism prevailed, it would be  hard to get labour for agriculture and metal industry indispensable to  any society.