Villa Tusculum
22. april 1934.
Käre Vän,
Till sextioårsdagen
lyckönskar jag Dej
tusenfalt.
Du kan med större
skäl än de flesta
fira den med glädje
och stolthet över den
tid som varit, och på
samma gång som en
hoppets fest med nya
fröjder och lagrar
härgande i framtiden.
[2]
Med Din inställning
till livet och Din
ungdomliga optimism
sörjer Du säkert
icke över att sextio
år av Din levnad
flytt. Du instämmer
väl fastmer i det
tyska ordstävet:
”Schaue vorwärts,
nicht zurück, neuer
mut gibt neuer
Glück.”
Måtte Din penna
flöda lika inspi-
rerat och ymnigt
som hittills, måtte
Dina elever länge
[3]
få uppbyggas av
Din visdom, och
Dina vänner få fröjdas
åt Din trofasta vän-
skap. För mig har
denna vänskap varit
en aldrig sinande
glädjekälla, och för
det vill jag nu
högtidligt tacka Dej.
Jag känner att jag
vill trycka Din hand
och dricka Din skål.
Jag närsluter en
hälsning till Din värd.
Jag såg honom
säkert som en liten
gosse i den Reuterska
[4]
villan i Tölö och har
även senare någon
gång sammanträffat
med honom,
Din tillgivna vän
Edv. Westermarck.