(1712-1778), schweizisk-fransk författare och samhällsfilosof. En av de centrala [[upplysningsfilosofi|upplysningsfilosoferna]]. Även om han med de övriga upplysningsfilosoferna delade uppfattningen att människan till sin natur är god, kritiserade han en överdriven tilltro till förnuftet som en källa till framsteg. Till skillnad från Hobbes och Locke menar Rousseau i sin samhällsfilosofi att samhällskontraktet snarare utvidgar människans naturliga frihet än begränsar den. Centrala verk: Avhandling rörande ursprunget till och grundvalarna för olikheten mellan människorna (1753), Huruvida vetenskapernas och konsternas återupprättande har bidragit till sedernas förädlande (1755), Émile, eller Om uppfostran (1762) och Om samhällsfördraget (1762).
