(grek., handling, gärning, av pra´ssa göra, handla, uträtta), verksamhet, handling, bruk, tradition. Termen används på varierande sätt inom de olika vetenskaperna och filosofin. För Platon och Aristoteles ställs praxis - det praktiska livet (lat. vita activa) - i motsats till det teoretiska livet (lat. vita contemplativa). I marxistisk tradition står praxis för den social samverkan genom vilken människorna förändrar givna historiska betingelser. De marxistiska teorierna står därför i grundläggande motsats till idealistiska teorier om samhällsutvecklingen. Inom t.ex. existentialismen har praxis begreppet fått en individualistisk prägel där den samhälleliga dimensionen inte betonas på samma sätt som hos marxismen. I den hermeneutiska traditionen fokuseras uppmärksamheten på den historiska dimensionen och dess betydelse för förståelse och tolkning av handlingar.