En rättfärdighetsprincip som framförts av den amerikanske filosofen John Rawls. Enligt Rawls är ett samhälle rättfärdigt om dess grundläggande strukturer och institutioner fastställts genom regelrätta val i vilka alla deltar som fria och lika individer. Dvs. att alla som deltar i valet nog skulle känna till samhällets sätt att fungera men att de skulle vara ovetande, ”dolda bakom en slöja av okunnighet”, om sin egen position i samhället samt därför ovetande om vilka konsekvenserna av valet skulle vara just för dem. På så sätt tänker sig Rawls att man utesluter möjligheten av att personer skulle välja så att de själv skulle priviligeras.
