den logik som var dominerande från Arsitoteles till slutet av 1800-talet. Grundstommen i traditionell logik är syllogismläran. I syllogismläran undersöker man giltigheten av argument som t.ex.
Alla människor är dödliga
Alla filosofer är människor
Alla filosofer är dödliga
Man intresserar sig för om de utsagor som står över strecket, premisserna, ger oss grund för att godta det som står under strecket, slutsatsen. Om antagandet av premisserna tvingar oss att anta slutsatsen, sägs argumentet vara logiskt giltigt. Ett giltigt argument är alltså ett där man har garanti för att om premisserna är sanna, så är även slutsatsen sann; men ett giltigt argument kan även ha falska premisser och därmed möjligtvis också en falsk slutsats. Om ett giltigt argument har sanna premisser, sägs det vara hållbart. Om ett giltigt argument är hållbart eller ej, är vanligtvis inte något som logiken kan avgöra: därtill krävs kunskap om det premisserna handlar om. Ovanstående argument är giltigt. Detta beror inte på att det finns något sammanhang mellan dödlighet, mänsklighet och att vara filosof. Oavsett vilka tre termer man sätter in, får man ett giltigt argument. Argumentets giltighet beror endast på dess logiska form.