(av lat. materia, virke, material, ämne)
1. En speciell form av metafysisk realism enligt vilken verkligheten enbart består av utsträckta ting (materia) eller fysiska processer. Verkligheten kan därför förklaras enbart utifrån fysiken. Bland annat anser man att medvetandefenomen kan föklaras i fysiska och kroppsliga termer. Materialismen har en lång tradition i europeisk filosofi. På 1900-talet har denna form av materialism särskilt representerats av [[fysikalism]], vissa varianter av [[behaviorism]] och den s.k. identitetsteorin för medvetande och kropp.
2. Den ovan nämnda betydelsen brukar även omtalas som mekanisk materialism eller vulgärmaterialism, i motsats till marxismens [[dialektisk materialism|dialektiska materialism]]. Den dialektiska materialismen avvisar tanken att den materiella verkligheten endast skulle styras av mekanikens lagar. Verkligheten består av flera nivåer som står i ett växelverkanförhållande till varandra där de högre nivåerna inte kan reduceras till de lägre.
3. den historiska materialismen är den del av den dialektiska materialism, som har med människornas, de sociala klassernas och samhällenas historiska utveckling att göra. Enligt den historiska materialismen bör historiestudiet ta sin utgångspunkt i samhällenas materiella utveckling, först och främst i de växlande produktionssätten. Hos vissa filosofer försöker man skilja mellan den dialektiska materialismen som allmän filosofisk teori och den historiska materialismen som en särskild metod, och det hävdas då att man kan sluta sig till denna metod utan att samtidigt godta hela den dialektiska materialismen.
