(gr. gno´sis kännedom, vetande, kunskap, insikt, ofta synonym till sophi´a, vishet).
1. Hos Platon har "gnosis" två huvudbetydelser: a) Vetenskaplig insikt som förutsättning för det rätta handlandet, b) En rationell filosofisk kunskap av det sanna varandet, speciellt en insikt i det godas idé.
2. I religionen kunskap om Gud och om människans bestämmelse. Vanligen åsyftas en djupare insikt, som man inte själv kan förvärva utan som måste uppenbaras. I Nya testametet används "gnosis" i religiös betydelse, som en enhet av uppenbarelse och lydnad mot Gud. Människan har kunskap om Gud endast genom gnosis som uppenbarelse, och gnosis innehåller således inte (som hos Platon) något rationellt meddelande, utan är rent existentiellt till sitt innehåll. Jesus sägs genom sitt liv och budskap ha fullkomliggjort gnosis.
