(lat. dualis, som innehåller två) är en beteckning på metafysiska teorier som antingen (1) hävdar existensen av två, och endast två, substanser (substansdualism); eller (2) hävdar att allt varande är uppdelat i två grundläggande skilda typer eller skall förklaras utifrån två klart åtskilda och oberoende grundprinciper (egenskapsdualism). Medan den förra formen endast har haft få förespråkare, har den senare fått stor utbredning. Det mest kända och inflytelserika exemplet på egenskapsdualism är Descartes dualism; enligt vilken varje substans antingen är själslig eller materiell, och de två typerna inte kan reduceras till varandra, då de har motsatta egenskaper (rumslig/icke-rumslig, etc.).
Monism (gr. monos, ensam, den enda, enkel) är motsvarande beteckning på teorier, som antingen (1) hävdar existensen av en, och endast en, substans (substansmonism); eller (2) hävdar att allt vara tillhör en och samma grundläggande typ eller skall förklaras utifrån en enda grundprincip (egenskapsmaterialism).
Pluralism (av lat. plures, flera), är huvudsakligen beteckningen på uppfattningen att det finns ett flertal substanser (substanspluralism). Jfr. [[cartesianism]].