Runoilija, kirkonmies, kantilainen, Turun Akatemian käytännöllisen filosofian ja historian professori, Ruotsin akatemian jäsen.
Oululaisen kauppiaan poika Franzén aloitti opinnot 1785 Turussa, missä hänet promovoitiin 1789 filosofian maisteriksi. Hänen kirjallinen läpimurtonsa tapahtui hänen ollessaan Tukholmassa 1793, mm. runolla Människans anlete, jossa hän vastusti valistuksen materialismia. Runoelmalla Sång över greve Gustaf Philip Creutz (1797) Franzén saavutti Ruotsin akatemian palkinnon. Klassisistinen akatemia tosin pakotti hänet samalla työstämään uuden version tästä kirjallisesti kumouksellisesta teoksesta, jolla Franzén edelsi uusromantiikkaa. Tämä johti siihen, että työn alkuperäinen kansallinen (suomalainen) painotus menetettiin.
Franzén asui ensimmäisten opiskeluvuosiensa ajan Porthanin kotona ja tämä vaikutti suuresti Franzénin kehitykseen.
Franzénista oli 1794 tullut Åbo Tidningarin (vuodesta 1800 Åbo Tidning) toimittaja. Hänen ulkomaanmatkansa aikana hänet oli nimitetty akatemian kirjastonhoitajaksi. Vuodesta 1798 Franzén yhdisti edellä mainitun työnsä oppihistorian professuuriin, jonka hän 1801 vaihtoi historian ja käytännöllisen filosofian professuuriin.
Franzén oli Suomen ensimmäinen akateeminen kantilaisuuden edustaja. Hänet vihittiin papiksi 1803 ja valittiin 1808 Ruotsin akatemiaan (jonka sihteerinä hän toimi 1824–1834). Suomen erottua Ruotsista Franzén muutti 1811 Ruotsiin, missä hän toimi kirkkoherrana monissa seurakunnissa, ja lopulta hänestä tuli 1831 Härnösandin piispa.
(Franzénin omaelämäkerralliset kirjoitukset 1772–1824, Till min biografi, julkaistiin 1945 G. Lundströmin toimesta. Hänen runolliset tuotoksensa on kerätty mm. teokseen Skaldestycken (7 osaa, 1824–1861). G. Castrén (1902): F.M. Franzén i Finland; S. Ek (1916), F:s Åbodiktning; E. Spjut (1925): F.M. Franzén; F.M. Franzéns Åbo-diktning: Ett urval med inledning av Karin Allardt Ekelund, 1969; S.L. Anderson (1977): En romantikens kyrkoman; A. Kalajoki (1990): Franzénin matkassa)
© Uppslagsverket Finland, Schildts Förlags Ab / www.uppslagsverket.fi
(Suom. Joonas Leppänen)
Läs hela artikeln ur Uppslagsverket Finland i Filosofia.fi:s arkiv.
AINEISTOT
[[tallennearkisto/aihepiirit/612:536|Franzén Filosofia.fi:n aineistoarkistossa]]
VERKKOLÄHTEITÄ
Skald, kyrkoman, kantian, professor i praktisk filosofi och historia vid Kungliga Akademien i Åbo, ledamot av Svenska akademien.
Franzén, som var son till en köpman i Uleåborg, blev 1785 student i Åbo och promoverades 1789 till filosofie magister. Hans litterära genombrott skedde under en vistelse i Stockholm 1793 bl.a. med dikten Människans anlete, där han opponerade sig mot upplysningstidens materialism. Med dikten Sång över greve Gustaf Philip Creutz (1797) erövrade han Svenska akademiens stora pris, men den klassicistiska akademin framtvingade samtidigt en omarbetning av det revolutionerande verket i vilket Franzén förebådade nyromantiken; detta medförde bl.a. att dess ursprungliga nationella (finländska) prägel gick förlorad.
Franzén var under de första studieåren inackorderad i H.G. Porthans hem, och denne kom att utöva ett starkt inflytande på hans utveckling.
Franzén hade 1794 blivit redaktör för Åbo Tidningar (fr. 1800 Åbo Tidning) och under sin utlandsvistelse utnämnts till akademibibliotekarie. Från 1798 förenade han med sistnämnda befattning professuren i lärdomshistoria, som han dock 1801 bytte ut mot den i historia och praktisk filosofi.
Franzén var den första akademiska representanten för kantianismen i Finland. Han prästvigdes 1803 och invaldes 1808 i Svenska akademien (dess sekr. 1824-34). Sedan Finland skilts från moderlandet flyttade Franzén 1811 till Sverige, där han verkade som kyrkoherde i flera församlingar och slutligen 1831 blev biskop i Härnösand.
(Franzéns självbiografiska anteckningar 1772-1824, Till min biografi, utgavs 1945 av G. Lundström. Hans poetiska alster är samlade bl.a. i Skaldestycken (7 delar, 1824-61). G. Castrén (1902): F.M. Franzén i Finland; S. Ek (1916), F:s Åbodiktning; E. Spjut (1925): F.M.Franzén; F.M. Franzéns Åbo-diktning: Ett urval med inledning av Karin Allardt Ekelund, 1969; S.L. Anderson (1977): En romantikens kyrkoman; A. Kalajoki (1990): Franzénin matkassa)
© Uppslagsverket Finland / Schildts Förlags Ab / www.uppslagsverket.fi
RESURSER
[[se/arkiv/amnena/612:536|Franzén i Filosofia.fi:s arkiv]]
Länkar
Projekt Runeberg
(Muutamia Franzénin tekstejä, sis. bibliografian)
(Några av Franzéns texter, inkl. bibliografi)
(Some texts by Franzén, incl. bibliography)